Barnkläder

Barn behöver inte visa något med sina kläder annat än: Här är jag redo för lek! Barn behöver inte med sina kläder visa vad för slags människor deras föräldrar vill vara. Barn behöver inte göra reklam för speciella varumärken. Barn behöver inte ha en speciell stil eller stor variation på sina kläder. Det är inte så en stark identitet och självkänsla skapas. Man börjar inte utifrån utan inifrån. Lek, tex med kläder, är däremot fundamental för identitetsutvecklingen. I leken kan barnet också testa vem hon är, klä sig i olika roller.

Jag läser en bok på stunder jag tar mig; Simplicity Parenting. Den handlar om förenkling på flera plan. Man börjar med det som känns lättast, vilket oftast är att börja utifrån, med en förenkling, avskalning av den fysiska miljön; prylar, kläder, leksaker, böcker. För att ge plats åt det väsentliga. Det yttre påverkar det inre och tvärtom.

Genom att förenkla, t ex begränsa valmöjligheten vad gäller mängd och variation av kläder, frigörs tid och frihet att utveckla sin inre röst, menar författaren








Tids nog, i puberteten, kan barnet själv välja att uttrycka sig med kläder och olika stilar:

Emmy i pappersklänning, skolavslutningen i 6:an

Ibland vaknar Emmy och känner att hon vill ha en clowndag, då har hon det. En annan dag kan hon känna för något annat.

Pin It