tisdag 27 oktober 2015

Från sverigepussel till världspussel



























...och pattern blocks

söndag 25 oktober 2015

Kaninens träd - En höstsaga



Kaninens träd - en höstsaga

Det var en gång en liten kanin som just hade lämnat sin mors håla och vågat sig ut på den gröna ängen för att söka egen boplats. Eftersom hon var en unge hade hon aldrig sett sommaren förut. Hon var mycket glad över att se allt som växte vid utkanten av skogen.

En dag såg hon en trädplanta spricka upp från den varma jorden. Hon bestämde sig för att plantera den i sin egen trädgård för att se hur stor den skulle bli. Kanske skulle den bli så stor och hög som de träd som växte i skogen utanför.

Efter att hon hade planterat den, kände hon sig mycket nöjd med sig själv.
Varje vecka hela den varma sommaren, vattnade den lilla kaninen  trädet .
 Så en dag efter att många veckor hade gått, tappade den lilla kaninen sin vattenkanna då hon skulle vattna trädet igen och vattnet rann ut över gräset.
"Vad har hänt?" utbrast hon.

Trädets löv var röda, guldfärgade, orange och bruna, inte friska och gröna som de alltid varit!
"Mitt stackars lilla träd, kanske har jag inte skött dig väl, kanske du är sjuk" suckade kaninen.
 Hon gick till Maskrosen och sade: "Maskros, snälla hjälp mig, något hemskt har hänt med mitt träd. Bladen som var gröna går nu i guld, orange, gult och brunt.  "Maskrosen sa" Se hur mina gula kronblad har gått i frö. Allt förändras när hösten kommer! Kom nu och gråt inte. Tala med räven, han vet bättre än jag"

 Så den lilla kaninen gick för att fråga räven om sitt träd, och räven sade "Vinden blåser kall. Jag måste gräva mig en lya djupt under trädets rötter. Kom nu och gråt inte. Prata med ekorre hon vet bättre än jag "

Så kanin gick till ekorren, men hon var upptagen med att samla nötter, så den lilla kaninen frågade hjortkalven.

"Hjortkalv, något fruktansvärt har hänt med mitt träd, bladen var gröna men nu går de i guld, orange, brunt och gult. Vad ska jag göra?"
"Mina fläckar bleknar snabbt som du ser, allt förändras på hösten. Kom nu och gråt inte, Tala med Primula hon vet bättre än jag "

Så den lilla kaninen sprang tillbaka och passerade ekorren, räven, och maskrosälvan tills hon slutligen fann Primula, vårens älva. "Primula vad ska jag göra, mitt lilla träds blad är inte gröna längre! Nu går de i guld, orange gult och brunt. Är det för att jag skött om det dåligt? "
Primula vände sig till den lilla kaninen med ett milt leende och sa "det är klart att du tagit hand om det väl. Årstider skiftar. Tid rinner som bäcken genom skogen. På sommaren var bladen gröna, men nu är det höst så bladen ändrar färg och så småningom faller de till marken. Det blir snart vinter och ditt träd kommer att bli naket men var inte ledsen. Moder Natur vet vad hon gör. Efter vintern blir det vår Det blir alltid vår efter vintern och nya små blad kommer att börja växa på grenarna. Det blir sommar igen och ditt träd kommer att vara lika grönt som det var när du planterade det i din trädgård. "¨

Den lilla kaninen var mycket tacksam och glad. Hon bjöd sina vänner till fest De dansade och sjöng. Varje djur hade med sig något från höstskörden. Solrosfrön, korn bröd, sockermajs, mogna plommon, äpplen, hasselnötter och kamomillte! De hade det trevligt tillsammans. De åt, drack och dansade runt det färgsprakande trädet. "Jag älskar mitt träd", sa den lilla kaninen, och somnade vid dess rötter.


Inspired by... (kommer inom kort när jag hittat länken)

lördag 24 oktober 2015

Några ketorätter

Lågkasein barnportioner utan konserveringsmedel


39 g grytbitar nöt
24 g wokgrönsaker ICA basic
24 g sås
31 g smör
20 g broccoli (fryst) 
30 g tomat 
7g äpple 

Kolhydrater: 3,17
Protein: 11,53
Fett: 44,08

Ratio:3:1




Sås:
13,5 g vitvinsvinäger
77 g äggula (4 st)
300 g kokosolja
100 g kycklingbuljong (spadet från kyckling i ugn)
2 g nässlor
1 g gurkmeja
(lite svartpeppar)

Tillagas som majonnäs
kolhydrater: 0,15 g/100g
protein: 8,56 g/100g
fett: 66,98 g/100g







43 g biff stroganoff
36 g broccoli fryst
8 g tomat
10 g surkål (tistelvind)
5 g kokosolja'
9 g smör

Kolhydrater: 2,76
Protein: 4,01
Fett: 20,83

Ratio: 3,08:1



Biff Stroganoff :
960 g fläskkotlett
30 g kokosolja
262 g passerade tomater
103 g kokosmjölk
3 g paprikapulver
1 g gurkmeja

Kolhydrater: 3,84/100g
Protein: 5,94/100g
Fett: 19,67/100g





95 g köttfärssås
35 g fryst broccoli 
25 g tomat
10 g surkål (tistelvind)
14 g äpple
15 g kokosolja
42 g smör
vatten

Kolhydrater: 4,66
Protein:13,66
Fett: 54,76

Ratio: 2:99,1


Köttfärssås:
84 g gul lök
20 g rapsolja
815 g nötfärs 
400 g passerade tomater
3 g torkade nässlor
1 g gurkmeja
(lite svartpeppar)


Kolhydrater:1,59/100g
Protein: 12,51/100g
Fett: 6,30/100g






lördag 17 oktober 2015

Höstlöven - En oktobersaga



Det var en gång en liten pojke som gick igenom en hög med spröda höstlöv som vinden samlat ihop från verandatrappan och jagat över gräset och vidare in i skogen.
Skogen var ljus och luftig. Trädens grenar var halvnakna och varje vindpust skakade ner en kaskad av guldfärgade löv. 

pojken stannade upp för att titta på en ekorre som kilade  över stigen med sin yviga svans böjd över ryggen och kinderna fulla med nötter. Ett stort, skrovligt eklöv, cirklade långsamt runt medan det föll och rörde nästan pojkens näsa på sin väg mot marken och landade slutligen på hans fötter med ett lätt prassel som lät alldeles som en suck. 


Pojken lutade sig fram alldeles i rätt ögonblick för att lyckas höra en tunn röst säga:"Du träffade inte riktigt rätt, eller hur?"Eklövets tunna, torra röst svarade: "Nej, den lille pojken var i vägen men det gör inget, västanvinden kommer att flytta mig igen.".


Pojken hoppade åt sidan "Vart skulle du?" frågade han. "Jag hoppades att jag skulle landa i ormbunkssnåret du nästan går på," svarade lövet. "Vi måste se efter det - det är ömtåligt, och i vintras gick kylan hårt åt det. Alla vi på min gren har kommit överens om att vi ska vara särskilt noga med att täcka ormbunken väl i år.." 


Innan pojken hann svara, inflikade en tjock liten röst ":Jag vill inte tränga mig före Ormbunken, men glöm inte mig." Pojken såg en tuva av blåsippans runt formade, gröna blad som blommar tidigt på våren.  "Jag trodde att boken skulle skicka mig ett täcke, men hittills har inte ett enda bokblad kommit nära mig ", fortsatte blåsippan. 


Pojken var förvånad, och skulle precis ställa en fråga, när en kaskad av gullris avbröt:"Det är dumt att ni redan börjat oroa er över vintertäcket. Ni vet mycket väl att västanvinden kommer att blåsa runt alla löv ändå. När Frosten kommer, är ni alla täckta. 


Håller trädens löv verkligen växterna skyddade från kyla? frågade pojken. Jag trodde att löven bara dog och föll ner till marken på hösten" Bara dog och föll ner! " - Lyssna på barnet "! hånade eklövet " Han vet då inte mycket! Det finns inte något sådant som att" bara dö "i skogen. Först när vi är på grenarna, serverar vi grön mat åt alla träd av solljus och regn,sedan täcker vi marken för att hålla undan Farbror Rimfrost från att klyva jorden och slita rötterna av växterna på vintern, Tjockt och mjukt täcker vi marken. " 
"Och vad händer med er sen ?" frågade pojken"Låt honom titta och se själv vad det blir av bladen," svarade gullriset tillrådligt."Titta under mig!" - "Och mig!" - "Och mig!", prasslade dussintals röster.

Pojken samlade ihop nävar av löst spridda eklöv och lade dem försiktigt på ormbunken. under dem fann han en massa tätt sammanpackade fuktiga löv, en del ek, en del bok, några lönn. När han försökte lyfta dem upptäckte han att de satt tätt ihop och lätt gick sönder när de separerades. En liten röd salamander kröp hastigt under en sten, och flera platta skalbaggar och tusenfotingar kilade iväg.

"Gräv djupare", uppmanade gullriset, när pojken tvekade. Han fann en pinne och vände upp mattan av våta löv. Under den låg en blandning av svart jord och blad, med endast venerna och stjälkarna kvar. Detta skikt var fyllt av små rötter, och var fuktigt och svalt. Pojken tyckte det såg ut som den jord hans mamma använde till sina krukväxter. Han grävde djupare med sin käpp, och fick upp ren, rik mull, utan spår av blad. Sen slog pinnen emot sten och han kunde inte gräva längre.

"Ser du nu vad det blir av oss?" frågade eklövet från sin nya bädd på ormbunken  "Den där svarta mullen är den finaste växtnäringen i världen -?! Bättre än all gödsel din far köper i säckar .Om tre år kommer jag att ge näring åt trädens, gullrisens och ormbunkens rötter, Eftersom jag ger dem näring, kommer det att växa nya blad, vilka i sin tur kommer att falla och  - Jag ska säga dig en sak, pojke lilla, inte ens löven går till spillo i skogen. "



Länk till engelsk orginalversion kommer inom kort



Och en länk till en vacker höstsaga av James Baldwin ur Fairy Stories an Fables, 1895.
The Life of a Leaf Jag har översatt den men kan tyvärr inte lägga ut den eftersom det finns copyright på den.