måndag 26 november 2012

Trädgårdslördag








Trädgårdsstädning inför den stundande vintern inklusive lunchpaus och vädret kunde inte ha varit bättre!

tisdag 20 november 2012

En höstsaga i väntan på vintern

Solen bleknade och dagarna blev allt kortare. 
Överallt började träden sjunga sina melodier för Vinden. 
När träden sjöng fick de vackra färger i rostrött, orange, guld och citrongult. 
Dessa färger väckte lövbarnen som älskade att skoja och leka med Vinden. 
En av deras favoritlekar var att se hur länge de kunde sväva i luften med Vinden innan de så småningom tumlade ner på marken. . 
Men när dagarna blev kortare kunde inte lövbarnen leka lika länge och de började bråka. Vinden hörde deras gnabb och blev ledsen över vad hon såg:

"Ha tålamod kära barn. Det är viktigt att era lekdagar blir kortare och ni kommer snart att få veta varför."
"När får vi veta, Vind?" frågade de.
"Tids nog" svarade hon lugnande.

Så lövbarnen fortsatte leka och litade på att Vinden visste varför deras lekdagar blev kortare och kortare. 
Medan dagarna kom och gick lade många lövbarn märke till att de lättare blev trötta och inte ville leka lika länge som förut. 
Lövbarnen var nöjda med att ligga på jordens golv, 
det kändes mjukt och varmt att ligga där. 
De tittade på ekorren som samlade nötter 
och gömde dem på egendomliga ställen. 
Lövbarnens lek bestod nu i att räkna alla de platser 
där ekorren gömde sina nötter. 
Så deras lek i skyn byttes mot leken på marken. 
När Vinden såg att de alla låg bekvämt på marken
 visste hon att det var dags att tala med dem:

"Ni har bildat ett täcke. Ert täcke över jorden är mycket viktigt"
 viskade hon till dem. "Nu vet Kung Vinter att det är dags för honom att komma. Utan er hjälp skulle han inte veta det. Och snart kommer han att tala om för snö-älvorna att det är deras tur. Utan er hjälp skulle han inte veta. 
Tack lövbarn, ni är mig så kära." 
Och i detsamma svepte Vinden friskt och snabbt vidare 
då hon kände Kung Vinter närma sig.





English version found at Growing Teachers Blog





fredag 16 november 2012

{just nu}






- En fredagsritual.
En enda bild - inga ord - som fångar ett ögonblick från veckan som passerat.
Ett enkelt och alldeles speciellt tillfälle.
Ett NU att stanna kvar vid, spara och minnas.

Om du känner dig inspirerad
 lämna gärna en länk i kommentarsfältet och dela med dig av ditt ögonblick.

joining http://www.soulemama.com 



torsdag 15 november 2012

måndag 12 november 2012

Tid att tända lyktor - pyssel, saga, verser




Lyktsaga


Det var en gång en liten pojke som hade varit ute och lekt i trädgården hela sommaren. 
En dag när han låg på gräset och blickade upp mot den soliga himlen sa han:
"Broder Sol, snart blåser höstvindar, Kung Vinter kommer och får oss att frysa och nätterna blir långa och kalla."

Broder Sol flyttade undan molnen och sa "Ja, det blir mörkt och kallt. 
I den djupaste midvintertid vilar ljuset och värmen djupt i det inre. 
I mörkrets och kylans tid ska du vårda det inre ljuset."

"Men", sa pojken, "hur ska jag sköta om detta ljus när det är mörkt överallt omkring mig?"
"Jag kommer att ge dig en gnista av mina sista höststrålar så snart du har gjort ett litet hem åt den, för detta bloss måste vaktas noga. Det kommer att lysa upp vägen för dig så att du kan vårda det inre ljuset genom mörka och kyliga tider."

Och sen gömde sig broder Sol igen bakom molnen. Pojken gick hem och funderade på hur han bäst skulle göra ett hem åt solens bloss. Han tog bitar av silkespapper och limmade fast dem på en ballong och han gjorde ett handtag överst. Han tog ett ljus och satte ner det i lyktan. Och när det mörknade tog han med den ut.

Pojken höll upp lyktan och sa "Broder Sol, jag har gjort ett litet hem åt en av dina gyllene gnistor. Skulle jag kunna få en? Jag lovar att vakta den väl."  
Då tittade Broder Sol fram ifrån ett moln och sa 
"Du har gjort ett vackert hem. Du ska få en av mina gyllene gnistor."
Och plötsligt såg pojken hur lyktans sidor lystes upp och inuti dansade en gnista glatt. 
Ljuset var så lyckligt i den fina lyktan. Det lyste och lyste så klart. 
"Tack, Broder Sol," utbrast pojken, "tack." 
Och han tog sin lykta och bar den försiktigt hem.


Highly inspired by Passengers on a Little Spaceship









Lyktverser


Här går jag med min lanterna och min lanterna med mig
Där uppe vandrar små stjärnor, här nere går mitt bloss
Du stjärna i lanternehus brinn, brinn, brinn.



Lanterna, lanterna, sol, måne och stjärna
Lys nu klart mitt ljus
Lys nu klart mitt ljus
Lys nu klart mitt lilla lanternehus
Sol, måne och stjärna, lys nu klart


lördag 10 november 2012

Ten on ten










Ett sätt att finna, fokusera och fånga livet i vardagen
genom att ta 10 foton under 10 timmar den 10:e dagen i månaden



Preparing our breakfast outside


Off we go


Parking


We're taking a trail called Kilsravinerna



Time for breakfast 



Finding an old house




... and another one



At home: Crafting some goose for our Mårten Goose evening (taking up this tradition for the first time since childhood)





 Dinner, ought to be goose but chicken it was which is affordable while goose is not
(and I can't count to ten tonight)






fredag 2 november 2012

{just nu}






- En fredagsritual.
En enda bild - inga ord - som fångar ett ögonblick från veckan som passerat.
Ett enkelt och alldeles speciellt tillfälle.
Ett NU att stanna kvar vid, spara och minnas.

Om du känner dig inspirerad
 lämna gärna en länk i kommentarsfältet och dela med dig av ditt ögonblick.

joining http://www.soulemama.com