Fingerstickat till Jättelång

Höstlöven - En oktobersaga

Det var en gång en liten pojke som gick igenom en hög med spröda höstlöv som vinden samlat ihop från verandatrappan och jagat över gräset och vidare in i skogen.

Skogen var ljus och luftig. Trädens grenar var halvnakna och varje vindpust skakade ner en kaskad av guldfärgade löv. 

pojken stannade upp för att titta på en ekorre som kilade  över stigen med sin yviga svans böjd över ryggen och kinderna fulla med nötter. Ett stort, skrovligt eklöv, cirklade långsamt runt medan det föll och rörde nästan pojkens näsa på sin väg mot marken och landade slutligen på hans fötter med ett lätt prassel som lät alldeles som en suck. 

Pojken lutade sig fram alldeles i rätt ögonblick för att lyckas höra en tunn röst säga:"Du träffade inte riktigt rätt, eller hur?"Eklövets tunna, torra röst svarade: "Nej, den lille pojken var i vägen men det gör inget, västanvinden kommer att flytta mig igen.".

Pojken hoppade åt sidan "Vart skulle du?" frågade han. "Jag hoppades att jag skulle landa i ormbunkssnåret du nästan går på," svarade lövet. "Vi måste se efter det - det är ömtåligt, och i vintras gick kylan hårt åt det. Alla vi på min gren har kommit överens om att vi ska vara särskilt noga med att täcka ormbunken väl i år.." 

Innan pojken hann svara, inflikade en tjock liten röst ":Jag vill inte tränga mig före Ormbunken, men glöm inte mig." Pojken såg en tuva av blåsippans runt formade, gröna blad som blommar tidigt på våren.  "Jag trodde att boken skulle skicka mig ett täcke, men hittills har inte ett enda bokblad kommit nära mig ", fortsatte blåsippan. 

Pojken var förvånad, och skulle precis ställa en fråga, när en kaskad av gullris avbröt:"Det är dumt att ni redan börjat oroa er över vintertäcket. Ni vet mycket väl att västanvinden kommer att blåsa runt alla löv ändå. När Frosten kommer, är ni alla täckta. 

Håller trädens löv verkligen växterna skyddade från kyla? frågade pojken. Jag trodde att löven bara dog och föll ner till marken på hösten" Bara dog och föll ner! " - Lyssna på barnet "! hånade eklövet " Han vet då inte mycket! Det finns inte något sådant som att" bara dö "i skogen. Först när vi är på grenarna, serverar vi grön mat åt alla träd av solljus och regn,sedan täcker vi marken för att hålla undan Farbror Rimfrost från att klyva jorden och slita rötterna av växterna på vintern, Tjockt och mjukt täcker vi marken. " 

"Och vad händer med er sen ?" frågade pojken"Låt honom titta och se själv vad det blir av bladen," svarade gullriset tillrådligt."Titta under mig!" - "Och mig!" - "Och mig!", prasslade dussintals röster.

Pojken samlade ihop nävar av löst spridda eklöv och lade dem försiktigt på ormbunken. under dem fann han en massa tätt sammanpackade fuktiga löv, en del ek, en del bok, några lönn. När han försökte lyfta dem upptäckte han att de satt tätt ihop och lätt gick sönder när de separerades. En liten röd salamander kröp hastigt under en sten, och flera platta skalbaggar och tusenfotingar kilade iväg.

"Gräv djupare", uppmanade gullriset, när pojken tvekade. Han fann en pinne och vände upp mattan av våta löv. Under den låg en blandning av svart jord och blad, med endast venerna och stjälkarna kvar. Detta skikt var fyllt av små rötter, och var fuktigt och svalt. Pojken tyckte det såg ut som den jord hans mamma använde till sina krukväxter. Han grävde djupare med sin käpp, och fick upp ren, rik mull, utan spår av blad. Sen slog pinnen emot sten och han kunde inte gräva längre.

"Ser du nu vad det blir av oss?" frågade eklövet från sin nya bädd på ormbunken  "Den där svarta mullen är den finaste växtnäringen i världen -?! Bättre än all gödsel din far köper i säckar .Om tre år kommer jag att ge näring åt trädens, gullrisens och ormbunkens rötter, Eftersom jag ger dem näring, kommer det att växa nya blad, vilka i sin tur kommer att falla och  - Jag ska säga dig en sak, pojke lilla, inte ens löven går till spillo i skogen. "


Länk till engelsk orginalversion kommer inom kort

Och en länk till en vacker höstsaga av James Baldwin ur Fairy Stories an Fables, 1895.

The Life of a Leaf Jag har översatt den men kan tyvärr inte lägga ut den eftersom det finns copyright på den.

Da'n före da'n

Lucia 2013

2:a advent

Det snöade mycket

Vi bakade pepparkakor

Timon fick sin adventspresent av hustomten, en liten pixibok; Vägen till Betlehem och Josef och Maria att sätta vid julkrubban

På gång i julklappsverkstan: Vårt hus i sten - Our House on a Rock

Det här är vårt hus i sten målat med akrylfärg (orginalet är i trä). Inte riktigt klart, lite att fixa med entrén, grunden och detaljer + andra sidan mot gatan. Det blir nog knappast några gavelsidor för stenen är ganska platt, dvs köksfönstret, vårt sovrumsfönster och syrumsfönstret och tjejernas fönster kommer inte att finnas med. Det får gå bra ändå. Till Timon i julklapp. Han kan ha det tillsammans med stenkyrkan och stenbilarna och trä-tågbanan har jag tänkt.

This is our house on a rock. Not quite finished, some more work on the entrance is needed as well as on the basis and some other details+ the streetside of the house. Made as a Christmas gift for Timon. To  go along with the stone church, stone cars and wooden railroad tracks and train.

I'd love to be able to make wooden houses, trees and other accessories as well, but I haven't tried that yet since it's more of a challenge to cut in wood and get the right shape than just put paint on a rock.

Joining Nicole at  Frontier Dreams for Keep Calm Craft On

Midnatt råder...

Midnatt råder... inte riktigt än. Klockan är 22.30. Rubriken syftar på titeln och inledningen till en känd julsång. Jag håller på och förbereder så smått inför julen. Och det blir Timon som får mest hemgjorda julklappar vilka jag kommer att redogöra för här lite från och till. Jag har ju sytt ett par byxor och hoppas hinna sy ett par till. Och kanske en tröja. Han kommer att få ett Fairtrade alfabetspussel som jag köpte på ett kyrkcafé när han bara var liten bebis. Han pusslar mycket nu. Och leker med tågbanan. Kanske köper jag någon del till tågbanan på tradera och kanske pysslar jag ihop något tillbehör själv också. Det skulle vara roligt, kanske någon form av "playscape". Men man måste komma ihåg att hålla i åtanke stöket som blir av mer grejor. Så vi får se. Han leker också mycket matlagningslekar men jag tycker att det räcker med såna prylar, tror jag, av ovan nämnda anledning. Vad som står i beredskap för övriga familjemedlemmar är mera höljt i dunkel eller hålls i annat fall hemligt.

I kväll har jag hållit på med att färdigställa en bok som Emmy påbörjade för säkert två år sedan. Det var ett beställningsjobb. Jag hade bett henne att göra en bok av "Midnatt råder", men hon tröttnade och gjorde aldrig färdigt. Jag frågade förra året om hon inte kunde göra klart boken men det ville hon inte alls och nu vill hon inte alls kännas vid den, eftersom hon tycker att hon utvecklat sitt tecknande så mycket sedan dess. Hon hann med två och en halv vers och färgläggning av två av bilderna. Jag tänker göra färdigt boken så att han kan få den i julklapp i år. Men det blir inte lätt. Jag är inte lika bra på att rita som Emmy. Igår färglade jag en bild och nu ikväll har jag färglagt första skissen. Jag kollade i " Titta Madicken det snöar" för att få inspiration. Timon älskar den boken. Roligt för jag tycker om att läsa den, det har jag gjort för alla mina barn i juletid. Det är så roligt med julböcker, ska kolla i slutet av veckan om biblioteket tagit fram julböckerna. Den här fick de plocka fram från källaren tillsammans med "Jul i stora skogen". Vi har också lånat "Olles skidfärd" som Timon tycker mycket om.

Både igår kväll och ikväll har jag annars hållit på med hårfärgning. Det är Lova som håller på och byter hårfärg. Det blev inte bra igår så efter att Timon somnat ikväll cyklade vi till Konsum och köpte ny hårfärg och nu är hon nöjd. Elvin fick ett ryck och ville städa Emmys rum och det gjorde han snabbt (en timme) med tanke på graden av stökighet och fantastiskt bra. Tyvärr fick jag inte ta någon bild för Emmy. Och Emmy plockade ur diskmaskninen. Lova har både hängt tvätt och tvättat i flera omgångar ikväll. Däremot har jag själv inte gjort så mycket för ordningen ikväll annat än plockat undan efter kvällsmaten. Det ligger dock en hel del disk i diskhon...

Till helgen fyller Ulf år så jag tror vi skjuter upp det planerade pepparkaksbaket. Det blir mysigare att baka pepparkakor när vi julpyntat tror jag och det behöver bli lite mer ordning innan, men helgen efter är vi kanske inte hemma så vi får se.



Christmas preparations has begun. I'm planning a few homemade gifts for my youngest. I've already sewn a pair of trousers and I hope there will be one more pair and maybe a sweater.  He will also get some bought presents, a fairtrade alphabet puzzle I bought on a church café when he was only a baby and a sledge. He's very much into puzzling these days and playing with his wooden railway and train. Maybe some more parts for it would be suitable for extended family to give and maybe I'll make some things for it myself. I'm thinking about trees, houses and maybe cars, maybe some sort of play scape. But time is limited and I mustn't forget the clutter which unfortunately often comes with more stuff. He's also playing food preparation games and eating games a lot but we've already got enough of things to support his play in that area in my opinion. And maybe the train parts that he's already got is enough too.

What I have in mind for the rest of the family and extended family is more obscure or otherwise held out of this space since they're all reading my blog. But at least I can say there will be some more minor homemade things for some of them as well. 

Tonight I have been working on completing the illustrations that Emmy started two years ago. It was a put-up job by me. I asked her to make illustrations for a well known old swedish Christmas song, but she got bored and did not finish. I asked last year if she could finish it but she didn't want to, and now her drawing has developed too much since then, so she doesn't even want too be associated to those scetches at all. She finished scetches for two and a half verse and coloring of two of the images. I intend to finish the book so that her little brother can get it for Christmas this year. But it will not be easy . I'm not as good at drawing as Emmy. Yesterday I added color to an illustration and tonight I have colored the first sketch . 

I checked in "Look Mardie it Snows " for some help on the coloring. Timon loves that book. I really enjoy that because I like to read it, I've read it for all my children at Christmas time. It is so much fun with Christmas books! I'm going to check with our library at the end of the week if they've put up the Christmas books yet. When we were at the library last week we had to ask for this book,it wasn't on the shelf , as well as for" Christmas in the big forest ." We also borrowed " Olle's ski trip" which Timon likes very much.

Joining Nicole at Frontier Dreams for Keep Calm Craft On

Happy Halloween!

Re-do: Från makens T-shirt till tonårströja

Ulf har en otrolig mängd T-tröjor så när jag såg det här var det bara att gå direkt till hans garderob och plocka en i mängden. Lova har nyligen köpt en tröja i liknande modell så jag vet att hon gillar den. Och så här fin blev den. Jag mätte mest efter formen på den tröja hon köpte i Skåne och gjorde T-shirten smalare nedtill, gjorde ny form för halsen, sidorna och ärmarna samt rynkade ihop sidorna nedtill enligt instruktionerna ovan. Det kanske blir fler framöver. Eller så tycker Lova att det räcker med de hon har nu. Har tyvärr ingen bild hur T-shirten såg ut innan, men det var en vanlig T-shirt bara. Gör jag fler så blir det en bildserie nästa gång.

Linking up with Nicole at Frontier Dreams for KCCO (Keep Calm Craft On)
and Maja at Husmorsskolan for Symöte
and Creative Friday on Natural Suburbia

Midsommarkläder i folkdräktsstil nästan klara!

Vi vet ännu inte var vi ska fira midsommar i år men nu är i alla fall Timons midsommarkläder nästan klara. Det saknas bara en knapp och knapphål. Egentligen skulle det vara fler knappar för att bli mer folkdräktslikt men jag hade bara fem av samma sort. De här knapparna var kluriga att sy i. Jag brukar sy i knappar med maskin annars men det gick inte med dessa. Det är lite tjockare knappar med ett hål i.

Brodyren på västen har jag tänkt ska matcha dekorbandet på knäbyxorna lite grann. Jag har sytt mestadels med plattsöm och stjälkstygn och lite egenpåhittade stygn. Västen är fodrad i framstyckena med ett blommigt tyg i ljusblått med röda blommor som jag använt till foder förut. Bakstycket är sytt av två bitar tyg från ett par gamla manchesterbyxor.

Skjortan är sydd av min mor. Den är kanske 30 år gammal. Eller inte, jag vet faktiskt inte när hon sydde den. (Hoppas på en större version i samma stil till nästa år.)

Knäbyxorna med resår i midjan har jag sytt av 2-kronors muddtyget som jag köpt på tradera och använt till så mycket. Nu finns det bara tyg kvar till några muddar, varav högst en midjemudd.

Kostnad för midsommarkläderna: 15 kr för aceton utan olja som jag använde till att få bort mönstret med kulspetspenna som jag ritat på högra sidan av västen. Hade tänkt ha samma brodyr på båda sidor men det gröna garnet räckte inte och tiden hade i alla fall inte heller räckt för att hinna brodera på båda sidor. Tyckte det blev bra ändå.


Ni får kolla in mitt midsommarinlägg senare i veckan för att se kläderna in action!



We still don't know where to celebrate Midsummer this year but Timon's midsummer clothes inspired by scandinavian folkish costumes are almost finished. There's only a button and buttonholes left to be done. To be more folk-like there should have been more buttons but I only had these five at home.

This costume was entirely made of stuff that I  had at home. The backside for example was made of two pieces of fabric from an old pair of corduroys. (I didn't make the shirt though. It was made by my mother several years ago.) 

I only paid for the acetone that I used to get rid of the pencilmarks that I made on the right side of the vest. Initially my intention was to embroider both sides of the vest but I ran out of green yarn so I had to get rid of those marks. Even so I think it turned out pretty well. 

Look out for my Midsummer post in the end of the week (or maybe early next week) to see the costume in action!


Joining Nicole at Frontier Dreams for KCCO
and Maja at Husmorsskolan on Symöte

I väntan på Snödroppen - Pyssel och en saga

Vi går och väntar på snödroppar här hemma. Förra året sågs den första i Värmland den 29:e februari. Undrar om det blir senare i år?

Den här snödroppen gjorde jag förra veckan en kväll.
Ja, den är ju ganska bastant till skillnad från riktiga snödroppar men jag tog vad jag hade; två riktigt stora korkar (från Svärmors "förråd", varifrån annars?) som jag limmade ihop. Eftersom jag inte hade några små träkulor till huvud kvar gick det inte att göra en liten snödroppe. Jag svepte lite vadd om korkarna och klippte till och limmade på grön och vit filt lite snödroppslikt och gjorde en snödroppsknopp och stjälk av piprensare. Bladen kunde kanske ha varit lite smalare men det kan jag ju fixa till i efterhand. Armarna är också piprensare klädda med filt som sytts ihop med langettsöm och med små träkulor till händer.
Snödroppen är ju tunn och smal egentligen men samtidigt stark så det får väl vara styrkan hos den som representeras i den robusta formen.

Jag råkade lämna kvar Snödroppen så att Timon fick syn på den morgonen efter och han blev direkt nyfiken och undrade om det var ett troll. Jag förklarade att det var en snödroppsflicka, visade bilder på blomman och berättade sagan samma kväll. Den gjorde intryck för direkt efter sista meningen sprang han bort till fönstret och pekade på snödroppsdamen och ville sen ut och leta efter snödroppar. Han har gång på gång berättat om dörren till boet som snödroppen bor i nere i marken, knackat sig på magen och sagt att den inte går att öppna och att han vill att snödroppen ska öppna och sträcka på sig. Jag har förklarat om igen att solen måste bli starkare, det måste komma fler soliga dagar och vatten måste komma ner till blomlöken. Och han vill höra den igen:

Snödroppen - En saga

Snön låg djup för det var mitt i vintern. Vintervindar blåste kalla men det fanns en plats som inte stördes av kylan och blåsten. Det fanns ett bo där det var varmt och tryggt. I det hemmet låg en liten blomma - i sin blomlök låg den, långt ner i marken, under snön.

En dag bredde Moder Regnmoln ut sig ovanför platsen där den lilla blomlöken låg och regnälvorna kom och besökte jorden i sina  vinterkappor. När de nådde marken tog de av sig sina kappor och sipprade genom isen och snön ner till boet och berättade för blomman om ljuset ovanför. Och strax genomborrade en spetsig och smal solstråle jorden och knackade på blomlöken. 
- Kom in, sa blomman. 
- Jag kan inte, sa solstrålen. 
- Jag är inte tillräckligt stark för att öppna. Jag blir starkare när våren kommer. 
- När blir det vår? frågade blomman varje solstråle som knackade på. 

Men för en lång tid var det vinter. Det var långt till våren. Marken täcktes fortfarande av snö och varje natt lade sig  isälvor att vila över sjöar och hav. Blomman började tröttna på att vänta. 
- Hur lång tid ska det ta? Det kittlar och sticker. Det känns trångt! Jag måste få sträcka på mig lite. Jag måste öppna och titta ut och säga godmorgon till Våren! 
Så blomman sträckte på sig och tryckte sig mot lökboets tunna väggar.

 Väggarna hade mjuknat av regnet och värmts upp av jorden och snön och de svaga solstrålarna så blomman sköt upp genom snön med en blek grönvit knopp på sin stjälk och ett par långa smala blad på vardera sidan. Det var bitande kallt  men alla solstrålar välkomnade den och utropade: 
-Vackra blomma du förebådar vår. Snön ska smälta och de kalla vindarna fördrivas. Allting ska grönska och sen får du sällskap av syrener och gullregn och ros. 
Detta gladde snödroppen. Blomman lyfte sitt huvud och vecklade ut sig ren och vit , ömtålig men ändå så stark  i vit kjol med gröna märken.

Men våren var långt borta. Moln skymde solen. Hårda vindar blåste på blomman. 
- Du har kommit för tidigt, sa Vinden och Vädret. 
-Vi har fortfarande makt och detta får du känna på och stå ut med. Du skulle ha stannat inne istället för att skynda ut här för att visa upp dig. Det är inte dags än. 

Det var bitande kallt och under dagarna som följde syntes inga solstrålar. Man kunde tro att kylan skulle frysa den lilla ömtåliga blomman i bitar  men den var starkare än man kunde tro. Tron på våren gav den hopp och tålamod . Den stod i sin vita dräkt i den vita snön och böjde sitt huvud när snöflingorna föll och den sträckte på sig igen för att le mot solstrålarna när de visade sig och för varje dag blev den starkare och vackrare. Och barnen ropade när de fann den i sin trädgård. Titta en snödroppe, den första  snödroppen  har kommit!

Fritt efter HC Andersen

We're waiting for snowdrops. Last year the first one was seen the 29th of february. I don't think it will be that early this year.

I made this nowdrop last week in the evening. It's rather burly compared to the flower but I took what I got; two really big corks (from my mother in law as usual) that I glued together. Beacause I hadn't got any small wooden balls left after making snow- and valentine fairies It wasn't possible to make a small snowdrop. I swept some batting around the body and cut some felt and glued it onto the  snowdrop kind of snowdrop-ish and I made the flowerbud and stalk out of pipe cleaners. The leaves came out a bit big but I could always make them thinner afterwards. 

I happened to leave the snowdrop on the kitchen table so my youngest son caught sight of it in the morning and he was immediately curious about it and wondered if it was a troll. I told him it was a snowdrop lady and showed him some pictures from google on the flower and told him the story in the evening. It must have made some impression because after the last sentence he ran to the window pointing at he snowdrop lady and wanted to go outside and look for snowdrops. (Hmm... maybe I should have presented all this in another manner? What if he thinks that small snowdrop people will pop up in our garden? It may become a disappointment to him.)

He has over and over again told us about the door of the bulb in which the snowdrop dwells deep down in the ground, patting his stomach explaining  it can't be opened and that he wants to see the snowdrop stretch and open it up. And I have explained over and over again that the sun must become stronger, there must be alot more sunny days and water needs to reach the bulb. And he wants to hear it over and over again.

An english version of the original story can be found here

Joining Nicole at Frontier Dreams on Keep Calm Craft On 
and The Magic Onions on Friday's Nature Table

Snö-älvor och en vintersaga

Jag har pysslat snöälvor eller tomtar som jag tänkt hänga upp i en gren ovanför kökssoffan.
Inspiration har jag hittat på pinterest.

I've crafted some snowfairies to hang from a branch on the ceiling above the kitchen sofa.
Inspired by pinterest as many times before.

Jag började söka efter idéer hur jag skulle utforma dem efter att ha läst "The Story of the Snowchildren".

I started to searh for ideas after reading "The Story of the Snowchildren".

Jag berättar också en saga för Timon som är helt underbar som jag kallar "Regnbarnens vinterkappor"

Idén till den har jag hittat i boken "Heaven on Earth":

I'm also telling my son a story " The Rainchildrens' Wintercoats" found in "Heaven on Earth":

Den börjar med sommar då en lillebror sitter i sin sandlåda och gräver kanaler och en storebror granskar sitt uttorkade trädgårdsland. Båda behöver regn. Moder Regnmoln hör deras önskan och blåser i sin lur. Det blir åska och molntäcken kastas åt sidan och huvuden dyker upp. Det är regnbarnen som har vaknat. Ett molnkuddkrig startar och Moder Regnmoln påminner sina barn att de har en uppgift på jorden att utföra. Vart och ett av regnbarnen fyller sina hinkar med vatten och beger sig ner på jorden med dem. Grönsaker och bär trivs och lillebrors kanaler fylls av regnet. Regnbarnen återkommer regelbundet under sommaren och så blir det höst. Morbror Nordanvinden blåser hårt och trädgården vilar. Regnbarnen vill besöka sina kusiner så familjen beger sig iväg. I nordanlandet hos isälvorna börjar barnen dock frysa. Moder Regnmoln ger vart och ett av barnen en gnistrande vit vinterkappa så att de kan fortsätta med sina vinterlekar. Så småningom beger de sig hemåt. Barnen vill gärna visa sina nya dräkter för människorna så när lillebror vaknar en tidig morgon är hans rum fyllt av ett mjukt sken. Regnälvorna är tillbaka i vinterdräkt - Det har snöat.

The story starts in summer. A little boy is sitting in his sandbox digging and his big brother is looking at the garden beds. They both need rain. Mother Raincloud listens and blows her horn to wake her children the rain fairies. A pillow-fight begins  and Motehr Raincloud reminds her children of  their work and the rain fairies one by one fetches a tiny bucket, fills it with water and off they go to visit the garden below. Vegetables and berrries thrive and the little boy's rivers are filled . The rain fairies visit the earthy day by day and then it's autumn. Uncle North Wind blows and the rainchildren are reminded f their cousins up north who they're eager to visit. When they arrive and start to play with their cousins the ice fairies they begin to shiver with cold. Mother Raincloud gives each of her children a shimmering white wintercoat and they continue to play their winter games. And at last they're heading home. The rain fairies are eager to show the humans their beautiful wintercoats. When the little boy wakes up his room is filled with a soft glow. The rain fairies are back in their wintercoats - It's been snowing.

Jag stoppade dräkten med lite vadd och sydde ihop den och luvan med langettstygn.



I'm coming up with an english version soon. Maybe tomorrow. Until then you can push the google-translate button if you're curious what this is all about.



Joining Nicole at Frontier Dreams on Keep Calm Craft On
and Maja at Husmorsskolan on Symöte (Nåja, jag har ju sytt lite på dem i alla fall...)
and The Magic Onions on Friday's Nature Table

Blå

Saga Blå

(att måla eller somna till)

Blå letar efter papprets mitt. När han sträcker ut sig hittar han dit. 

Han sprider ut sig lite och kryper sen ihop. "Nu stannar jag här" tänker han. 

Och han stannar. Tyst och lugnt stannar han kvar tills han somnar. 

En annan Blå ropar på honom "Du ser ensam ut. Ska jag komma och leka med dig?" 
Han får inget svar. Så Nya Blå kryper närmare och närmare 
väldigt tyst så att han inte stör Blå som sover. 
Han omringar Blå och sitter väldigt tyst så att han inte stör blå som sover. 
Han omringar Blå och sitter alldeles still tills han också somnar.


English version found at waldorfhomeschoolers

Målarvers

Peter Pensel dansar alltid på tå

Aldrig på rumpan och aldrig på nosen

Alltid på på tipp, tapp, tipp, tapp tå

English version found at passengers on a little spaceship

Tid att tända lyktor - pyssel, saga, verser

Lyktsaga

Det var en gång en liten pojke som hade varit ute och lekt i trädgården hela sommaren. 

En dag när han låg på gräset och blickade upp mot den soliga himlen sa han:

"Broder Sol, snart blåser höstvindar, Kung Vinter kommer och får oss att frysa och nätterna blir långa och kalla."

Broder Sol flyttade undan molnen och sa "Ja, det blir mörkt och kallt. 

I den djupaste midvintertid vilar ljuset och värmen djupt i det inre. 

I mörkrets och kylans tid ska du vårda det inre ljuset."

"Men", sa pojken, "hur ska jag sköta om detta ljus när det är mörkt överallt omkring mig?"

"Jag kommer att ge dig en gnista av mina sista höststrålar så snart du har gjort ett litet hem åt den, för detta bloss måste vaktas noga. Det kommer att lysa upp vägen för dig så att du kan vårda det inre ljuset genom mörka och kyliga tider."

Och sen gömde sig broder Sol igen bakom molnen. Pojken gick hem och funderade på hur han bäst skulle göra ett hem åt solens bloss. Han tog bitar av silkespapper och limmade fast dem på en ballong och han gjorde ett handtag överst. Han tog ett ljus och satte ner det i lyktan. Och när det mörknade tog han med den ut.

Pojken höll upp lyktan och sa "Broder Sol, jag har gjort ett litet hem åt en av dina gyllene gnistor. Skulle jag kunna få en? Jag lovar att vakta den väl."  

Då tittade Broder Sol fram ifrån ett moln och sa 

"Du har gjort ett vackert hem. Du ska få en av mina gyllene gnistor."

Och plötsligt såg pojken hur lyktans sidor lystes upp och inuti dansade en gnista glatt. 

Ljuset var så lyckligt i den fina lyktan. Det lyste och lyste så klart. 

"Tack, Broder Sol," utbrast pojken, "tack." 

Och han tog sin lykta och bar den försiktigt hem.


Highly inspired by Passengers on a Little Spaceship

Lyktverser

Här går jag med min lanterna och min lanterna med mig

Där uppe vandrar små stjärnor, här nere går mitt bloss

Du stjärna i lanternehus brinn, brinn, brinn.

Lanterna, lanterna, sol, måne och stjärna

Lys nu klart mitt ljus

Lys nu klart mitt ljus

Lys nu klart mitt lilla lanternehus

Sol, måne och stjärna, lys nu klart