onsdag 16 mars 2016

Sagan om påskharen


Med inspiration från goddessgift har jag ändrat lite på sagan om påskharen igen. Logiken haltade lite i den sagan vilket har irriterat både mig och Timon. Här kommer en lite redigerad variant:



Det var en gång en liten fågel som kommit tillbaka hem från sin vinterresa till främmande land bara för att finna att Våren inte kommit än utan vintern var kvar i hennes hemtrakt. 

Snön låg djup och den kalla vinden bet i hennes fjädrar och fick hennes vingar att frysa sönder. När prinsessan Vår äntligen kom var det för sent. Fågelns vingar kunde inte räddas. Hon hade mist förmågan att flyga. 

-Hur ska jag nu kunna hålla mig undan rovdjur och jägare undrade fågeln förtvivlat. 
-Jag ska hjälpa dig svarade prinsessan Vår. Jag kan förvandla dig till ett snabbt djur som inga rovdjur eller jägare kan hinna ikapp. Vill du det? 
Fågeln svarade ja och Prinsessan Vår förvandlade henne till en hare.
Haren, som hade varit fågel, tog ett prövande hopp, viftade lite med öronen och sa: "Så märkligt det känns. Så långa öron jag fick! Och vilka skutt jag kan ta!"

Haren hoppade glatt omkring och hade det bra. Det blev sommar, höst och vinter. Men då det blev vår igen, blev den sorgsen till mods. Prinsessan Vår kom vandrande ut på ängen och fann den ledsna haren.

 "Hur är det fatt?" frågade hon. 

-När jag ser alla fåglar bygga bo och lägga ägg så saknar jag det väldigt mycket nu på våren. Jag har gjort mig ett litet rede i gräset, men det finns  inga ägg i det." 

"Å, var det inget annat," sa prinsessan och klappade haren.  "Lägg dig i ditt rede, hare. Och var helt stilla."
Prinsessan böjde sig ner över haren och andades på den.
"Nå, vad hände?" frågade hon efteråt.

Haren blickade försiktigt ner i redet och utbrast: "Ett ägg! Jag har lagt ett ägg!"
Ännu en gång böjde prinsessan Vår sig ned, och denna gång andades hon två gånger på haren.

"Två ägg till!" ropade den lycligt.
"Nu finns det tre vackra, färgglada och skimrande ägg i redet!" 
Prinsessan log. "Och nu ska du få veta en hemlighet", viskade hon.
"Från och med nu kan du lägga ägg en gång om året i regnbågens alla färger. En gång varje vår. Det er min gåva till dig. Och nu, farväl!"

Och medan haren, stolt och lycklig, beundrade sina fina ägg, vandrade prinsessan Vår vidare genom skogen.


Som tack för gåvan delar haren ut ägg i regnbågens alla färger till alla barn som firar påsk – Prinsessan Vårs högtid

Ursprungslegenden utgår från stjärnbilden Lepus (Haren) och Orion (Jägaren). I en version hittar haren på något bus som får Ostara (Vårens Gudinna) att sända upp den till himlen i form av stjärnbilden Lepus, för alltid placerad under fötterna  på stjärnbilden Orion. Bara en gång om året får den komma ner till jorden igen för att dela ut sina ägg till barnen som deltar i firandet av Ostara varje vår.
















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar