Höst

Och så har jorden rört sig ännu ett stycke på sin bana runt solen och det har blivit höst.

Plötsligt från den ena dagen till den andra.

Löven börjar gulna. 

För bara ett par månader sen var de gröna och späda.

Varje årstid bär på sin egen visdom. 

Hösten släpper taget. 

Och som löven blåses vi längs vägar vi inte känner igen. 

Vi börjar känna marken under oss, omkring oss, över oss. 

Sen återvänder vi till våra rötter, vår kärna, vår sanning. 

Och det är tillräckligt. 

Lite i taget, bit för bit förnyas vi. 

Blir stillsammare, tydligare, mer samlade och lyhörda i vår strävan

Mjukare, lugnare och mer tillfreds

Än finns det ogräs att rensa och gräs att klippa.

Än finns det plommon att skörda. 

Septembers visa om hösten

Fagraste blom som lyser så glatt

prunkande på rabatten

Snart kommer frosten, griper er fatt

nyper i gyllne hatten

Snart virvla bladen gulnade kring

Hösten är här, det gör ingenting, det gör ingenting

Grannaste plommon, gula och blå

äpplen så klara, röda

Saftiga päron, gröna och grå

Vinbär som granna glöda

Sommarn har flugit lustigt sin kos

Snart ska ni av och syltas till mos, syltas till mos

Solen står högt i himmelens höjd

lyser så trind och glader

frukter och blommor stråla av fröjd

blänka bland gula blader

Hösten vill bjuda alla på fest

Nu är den tid man roar sig bäst, roar sig bäst

Elsa beskow

ur "Blomsterfesten i täppan"

Pin It