Mellandagar är de bästa dagarna. Stressen att bli färdig i tid är över, stressen att få till den speciella känslan av förväntan och julstämning är över.
Själva julafton blev kulmen av stressighet. Det gick visserligen bra ändå, trots att barnen satt mestadels ensamma i TV-soffan, för Timon med små medel och förberedelser som hustomten, paketen varje advent innehållande delar till julkrubban. Adventsverserna varenda gång vi tände adventsljusen, pepparkaksbaket, knäckkokningen och nejlike-apelsinerna, tomte-pyjamasen, julböckerna och sångerna.
Julklappsutdelningen när tomten kom var den lugnaste. Någonsin. Ingen hysteri, ingen stress, ingen högljuddhet. Bara lugn och mysig. Den här julen hade jag inte skrivit några rim typiskt nog, just för att ingen ändå brukar ta sig tid att lyssna eller klura på dem.
Mellandagar är de bästa dagarna. Man är ledig och det är fortfarande städat och fint. Det finns tid att hålla en viss ordningsnivå. Det finns tid att ta itu med saker, följa upp och göra klart och planera för framtiden, vintern och våren. Jag har tvättat mycket. Timon har lekt med tågbanan. Igår och idag har vi börjat städa lite på vinden, jag har lagt upp grejor till försäljning och påsar väntar på att bäras till myrorna, nyårslöftet håller på att ta form och granen är den finaste av alla granar vi haft och den har inte börjat barra än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar